Höstens skönhet!

HÖST stod det skrivet så diskret på dörren.
Jag öppnar...tassar in, in i skönheten så försiktigt.
Några enstaka björklöv ligger spridda på mattan.
Morgondaggen blänker silvervit och glasig.
Tar av mig skorna och känner stråna kittla min fot.
Ser något svart som bryter av i buskaget.
Svulstiga björnbär. Massor!
Och där, nej titta så många plommon.
Måste smaka. Delar. ??? Och där finns inneboende. Oj!
Någon liten insekt har lagt ett ägg i den förföriska blomman,
som blev barnkammare för en mask som ska bli....
kretsgång.
Humlen klänger ivrigt och självsäkert.
Överallt om den får lov. Vackra klasar, nästan som kokonger.
Utvecklas till långa hängen.
Öl rinner inte i min strupe men humle gav mig syner och minnen
Pelargonierna ser ut att vara på väg till pensionen,
men daliorna däremot prålar skönhet.
Äpplena, däremot, känner sig ensamma
 på det skraltiga trädet.
Så skymtar jag hallonbuskarna,
som lovar god skörd och har vett att
hålla maskarna ifrån sig.
Höstanemonen... prinsessan
den rosa..den väna.
Nej nu glömde jag den
rubusta, den tåliga den hemvävda,
Den som fått ett så vackert namn:
Kärleksörten!
Kanske ska den symbolisera den fina kärleken
Den som ska blomma många säsonger.

Tror jag nyper en och sätter i vas
Passar bra på nattduksbordet i sovrummet.

Inte på mitt eget.
På någons.