Den blomstertid nu kommer

Alla mina förväntningar grusades. Inga penseer!!! Jo det fanns, men de var ganska utgallrade och i alla regnbågens färger. Men det vimlade av en massa andra frestelser och är man svag i blomstersjälen, faller man som en kägla. I stället för penseer blev det Bon Fire. En liten ynklig begoniaplanta som inte tycks vara värd sitt pris. MEN med stor kruka och ny jord och fin näring växer denna till sig under sommaren och diametern blir ungefär En METER.Har haft den flera år så den är pålitlig. Blir i regel utnämnd till trädgårdens stolthet. Sen kunde jag naturligtvis inte motstå en vit stor Prästkrage på stam. Åtskilliga säckar god jord kommer att inhandlas och sen börjar omplanteringen. En liten oansenlig tomatplanta á tjugofem kronor slank också ner i korgen. En körsbärstomat. Säkert lite vanskligt men man måste ju försöka. Den sorten ska nypas och att nypa är terapi. Nu menar jag nypa tjuvskott och inget annat. Är fortfarande lite orolig för nattkylan.Den goa vårvärmen vill inte riktigt infinna sig. Men tittar bara solen fram emellanåt så rusar kvicksilvret i höjden och visar ända upp mot 35-40 grader. Då är det gott att ta kaffekoppen och en god kaka och njuta värmen. Men framåt sommaren när allt är grönt och lummigt känns det som man satt i Edens lustgård, trots att det finns de som fnyser åt vårt blomsterhus. Nu har man fått så många bast under lockarna att man struntar i vad förstsigpåare säger och det känns oerhört skönt. Men ögnar man i villatidningar och sådana, ser man alltmer folk som gör sitt växthus till vardagsrum och det som skiljer vårt enkla växthus mot de flödiga uterummen är TAKET. I vårt lilla krypin kan vi skåda himmeln över oss och det är underbart att kunna se högt högt. Det Ni!! De vita klockrankorna har jag inte fått tag i än, men å andra sidan växer de så in i norden att det knakar, så det är säkert tids nog. Hallonplantorna har kravlat sig upp och de sköter sig helt själv. Men det blir inte förrän till hösten man kan mumsa sådana. Gräslöken däremot står emot både vinter och kallt så det är bara att nypa där också när andan faller på. Sallad har vi alltid. Späda fina blad att lägga på smörgåsen. Helt ekologiskt odlade. Nackdelen är att de så lätt går upp i frö. Jaja, de vill som alla levande varelser föröka sig. I rabatterna väntar jag på hortensiorna och andra perenner. Toppen! Utan krus kommer de troget varje år. Daliorna måste man dessvärre gräva upp varje år och förvara frostfritt. Jordtemperaturen ska vara ganska hög innan man petar ner dem. En begonia jag har haft i säkert mer än trettio år är Herrestdsbegonian. Ett arvegods, varför dom ompysslas extra noga av min käre make som förövrigt står för det mesta av trädgårdsarbetet. Sen njuter vi tillsammans. I väntan på sol och värme önskar jag Er en fin söndag och kommande vecka. Alva